An envoy to the open fields

Jag vet att jag inte har skrivit på länge. Det är inte det att jag inte haft inspiration.. inte alls. Jag tänker fruktansvärt mycket, hela tiden.. När jag sitter på bussen och skymtar ängarna genom den dimtäckta glasrutan och glider genom vildvuxna sagolika landskap till var min väg nu bär.. Ni vet, jag kan ha riktigt djupsinniga filosofiska diskussioner med mig själv. Och ibland tänker jag "det här borde jag skriva i min blogg!". Om jag någonsin kommer ihåg det.. men jag är dålig på att memorera mina milslånga skrynklade papier-rullar of my mind..

Och när jag väl är hemma i den stressiga, otämjda verkligheten, med disk som ska diskas, tvätt som ska tvättas, och miljoner papper som ska läsas, redigeras och inlämnas är det svårt att få någon inspiration överhuvudtaget. Ofta blir det snabbskrivna, tomma och ofta meningslösa dagboksinlägg på diverse communities, för att visa att jag lever, ungefär..

Jag läser mycket bloggar själv dock.

Självklart vännernas bloggar (av blandad kvalité ;)
men sedan finns det bloggar jag läser bara för att jag måste. Isolas blogg är ett exempel på en sådan: Http://Beskyddaren.blogspot.com
Den har jag följt så länge att något annat vore omöjligt!

Sedan har vi bloggarna man blir glad av. T.ex. Tibban & hans kumpaners blogg, som sedan sist fått en ganska rejäl läsarskara vad jag har förstått?
Http://omy.se

Sedan finns det ju också de bloggar, mina favoritbloggar, man läser för att det är 100% poesi. Människor som omsorgsfullt virkar fram sina ord och får en att inspireras.. Me like.
Annas blogg är en sådan blogg.
Http://Bakgrundsljud.blogg.se