Möjligheter
Det är så mycket man vill göra. På så kort tid. Så känns det för mig.
Nu är jag 19 (=gamling). Under det här året vill jag ha hunnit:
-läsa ett x antal kurser på universitetet
-lära mig spela gitarr
-gå college i USA
-hoppa runt på mina sista konserter
Det har gått ett sommarlov och lite till. Jag vikarierar på ett boende och jobbar funktionellt på nationen. På lördag börjar min kurs, musikpsykologi. Om tre månader är den slut. Vad har jag fått ut av den tiden? Kanske lite menlös kunskap om musikens inverkan på människor, samt lite pengar som snabbt försvinner iväg till sommarens skulder. Jahapp. Vårtermin 07. Nu är frågan: Hel eller halvkurs? För en kurs, det vill jag läsa. Men efter sommaren är det dags att flytta in i lägenheten ett år framöver. Då vill jag bestämt gå en heltidskurs. Helst Konstvetenskap, Historia, Estetik eller Litteraturvetenskap. Kurser som inte leder någonvart. Så då är frågan om jag ska börja läsa den redan nu i vår eller om jag ska vänta till hösten. Det bästa vore ju att jobba på som tusan innan flytten så man har lite att leva på, samt slipper ta studielån.. problemet är bara att bostadsbidraget avgörs och hänger på de inkomster som beräknas det tidigare halvåret, vilket gör att jag antagligen inte kommar få bostadsbidrag om jag jobbar på som jag vill i vår. Hrm.
Det är så mycket annat jag vill också. College till exempel. Jag räds inte längre för att inte leva konsertliv jag gjort och missa alla bra svenska band som håller sig till den här delen av jordklotet. Jo, lite kanske. Men jag bävar inte på samma sätt som jag gjorde för något år sedan. Michigan nästa? Jag hoppas det. Men om jag tvingas tänka framåt (som jag avskyr) så visar det att det inte kommer kunna bli USA först tidigast år 2009, då jag är 22! scary, huh?
Usch. Tankar på tiden lämnar en bitter eftersmak. Jag vill stanna här och nu. Sätta stopp. Tanken på att påbörja en 3-4-årig utbildning ger mig panik. Jag vill inte vara fast. Jag vill vara fri och kunna göra vad jag vill! Men samtidigt vill jag inte bli den som blir färdigutbildad sist, och vid 26 kommer på att jag borde börjat tänka i seriösa banor lite tidigare.
Hur ska man lösa det..?
Nu är jag 19 (=gamling). Under det här året vill jag ha hunnit:
-läsa ett x antal kurser på universitetet
-lära mig spela gitarr
-gå college i USA
-hoppa runt på mina sista konserter
Det har gått ett sommarlov och lite till. Jag vikarierar på ett boende och jobbar funktionellt på nationen. På lördag börjar min kurs, musikpsykologi. Om tre månader är den slut. Vad har jag fått ut av den tiden? Kanske lite menlös kunskap om musikens inverkan på människor, samt lite pengar som snabbt försvinner iväg till sommarens skulder. Jahapp. Vårtermin 07. Nu är frågan: Hel eller halvkurs? För en kurs, det vill jag läsa. Men efter sommaren är det dags att flytta in i lägenheten ett år framöver. Då vill jag bestämt gå en heltidskurs. Helst Konstvetenskap, Historia, Estetik eller Litteraturvetenskap. Kurser som inte leder någonvart. Så då är frågan om jag ska börja läsa den redan nu i vår eller om jag ska vänta till hösten. Det bästa vore ju att jobba på som tusan innan flytten så man har lite att leva på, samt slipper ta studielån.. problemet är bara att bostadsbidraget avgörs och hänger på de inkomster som beräknas det tidigare halvåret, vilket gör att jag antagligen inte kommar få bostadsbidrag om jag jobbar på som jag vill i vår. Hrm.
Det är så mycket annat jag vill också. College till exempel. Jag räds inte längre för att inte leva konsertliv jag gjort och missa alla bra svenska band som håller sig till den här delen av jordklotet. Jo, lite kanske. Men jag bävar inte på samma sätt som jag gjorde för något år sedan. Michigan nästa? Jag hoppas det. Men om jag tvingas tänka framåt (som jag avskyr) så visar det att det inte kommer kunna bli USA först tidigast år 2009, då jag är 22! scary, huh?
Usch. Tankar på tiden lämnar en bitter eftersmak. Jag vill stanna här och nu. Sätta stopp. Tanken på att påbörja en 3-4-årig utbildning ger mig panik. Jag vill inte vara fast. Jag vill vara fri och kunna göra vad jag vill! Men samtidigt vill jag inte bli den som blir färdigutbildad sist, och vid 26 kommer på att jag borde börjat tänka i seriösa banor lite tidigare.
Hur ska man lösa det..?
posted by L. at 2:16 PM
0 Comments:
Post a Comment
<< Home